Det finns absolut spår av BFL i vår undervisning. Vi frågade oss om det skulle gå att genomföra en lektion UTAN att använda sig av några av strategierna?mFörmodligen inte, möjligtvis om man visar en film.
Vi upplever att det finns en hög grad av spår i verksamheten. Många är ju just sådant man använt sig av i undervisning i alla tider.
Det mål vi upplever som vanligast är strategi 1. Ofta förklara vi för eleverna vad de ska göra och varför. Detta blir en självklarhet då eleverna ju inte kan arbeta planlöst utan att veta vart de ska.
”Att aktivera eleverna som lärresurs” blir mycket tydligt i de praktiska ämnena. Om eleverna ska kunna komma framåt krävs att de frågar varandra annars tar det för lång tid.
”Att aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess” är det flera som anser är den strategi som märks minst. samtidigt är det den strategi vi tycker är viktigast eftersom det är något som eleverna har nytta av hela sitt liv både vid studier och arbete men även på sin fritid.
Det känns både lite förvånade och tråkigt att det är just denna strategi vi ser minst då det ju varit Gunnesboskolans signum. Varför har det försvunnit? Hur kan vi lyfta fram det igen?
Tidigare var känns det som många lärare på skolan arbetade ”åt samma håll”. Det satt ”tänkande hattar” i alla klassrum, portfoliometoden var väl synlig och man pratade om Blooms taxonomier. Kanske vore det bra om de som arbetat här länge tog upp detta igen och berättade för alla hur man arbetar med det..
Vi anser också att om man arbetar med strategi 1-4 tränas eleven på att bli ägare av sin egna lärprocess. Eleven får koll på kunskapskrav och mål, förstår vad som är ”lärande”, lär sig använda feedback och även att ge feedback, men det skulle kunna ske mer systematiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar