Lesson studies 1 och 2

Jenny genomförde två utematematiklektioner hos 6a och 6b.

Lisa observerade.

Vi gjorde följande lektionsplanering tillsammans:

Mål:

Få förståelse för areabegreppet och kunna uppskatta areor.

Syfte:

Elev: På ett praktiskt sätt få en bild av begreppet ”areaenhet” och att kunna uppskatta vilken enhet som är rimlig till en viss area.

Lärare: Ändras elevernas motivation om man håller lektionen utomhus?

Är det lättare/svårare att få eleverna att arbeta fokuserat?

Lär de sig måttenheterna lika bra eller bättre?

Uppgift:

Eleverna arbetar i grupper om 3 där nivån är blandad.

1       Rita upp cm2, dm2 och m2.

2      Hämta saker som motsvarar enheterna. Fota!

3      Hur stor area har:

Din hand?

Din nagel?

Hela du?

En tändsticksask?

En pärm?

 Bfl Exitticket: Meningar och sätta in rätt enhet.

Centralt innehåll: Jämföra, uppskatta och mäta area med vanliga måttenheter.

Kunskapskrav: Ha kunskaper om begrepp och använda dem i bekanta sammanhang.

Reflektioner efter första lektionen

Vädret var soligt och fint, dock lite blåsigt. Papperna blåste iväg så ett inköp av skrivunderlägg skulle vara bra för utomhuslektioner.

Uppgifterna var tydliga och de förstod direkt vad de skulle göra. När de fick reda på sina grupper började de direkt prata med varandra om uppgiften.

Förändring: Ange grupperna sist när alla instruktioner har getts.

Gruppen samlas naturligt i en cirkel utan att vi behöver säga något. Elevgrupperna sprider naturligt på sig och har möjlighet till det när vi är ute. Det blir en lugn stämning. Några av uppgifterna handlade om att gå iväg och fotografera och hitta saker med en viss area. Vissa elever gick väldigt långt iväg och tog lång tid på sig. Det gjorde att de andra sedan fick stå och vänta. Det som ändå var bra var att de grupper som fick stå och vänta lite startade en spontan diskussion kring vad de fotograferat och hur stora saker är.

Förändring: Tidsbegränsa t ex 15 min och områdesbegränsa så att de inte går för långt bort.

Vi märkte att de tänkte att en kvadratmeter alltid är en kvadrat. Förändring: Lägg till uppgift att rita en kvadratmeter som inte är en kvadrat.

Exitticket där skulle de skriva in rätt enhet i en mening.

En del elever blir alltid lite stressade av en ”test-situation” och låser sig.

Det blev också lite förvirring över frågan om fotbollsmålets storlek. De mål som stod på grusplanen är betydligt mindre än de som används vid 11-manna.

Förändring: Vi la till vilken typ av fotbollsmål det var och bytte en av meningarna till area på mobiltelefon som de hade med sig för att de lättare skulle kunna relatera.

Eleverna behöver inte skiva namn.

Resultatet på Exitticket var både och, några av de svaga eleverna klarade det bättre än förväntat men också några av starka som klarade det sämre. 

Reflektioner efter andra lektionen

Vädret var betydligt kallare och blåsigare. Eleverna hade för lite kläder att sätta på sig. Detta blir bättre om de är vana vid att vara ute. Denna klassen ställde sig inte automatiskt i cirkel utan de hade varit hjälpta av att ha en repcirkel att stå vid. Fungerade bra att de fick grupperna sist och kunde då direkt sätta igång att jobba. Vi hann med mer och fick bättre tempo i lektionen när vi tidsbegränsade och bestämde område. Det blev en bra uppgift att rita en kvadratmeter i annan form än kvadrat. De fick tänka mycket tillsammans. Exitticket blev bättre för de kunde relatera till alla meningarna. 

Vi tror att det underlättar att vara ute med klasser som låter mycket och behöver mycket plats. Det blev lugnare och tystare, och om det är någon som hoppar runt och låter lite så stör det inte de andra. Alla jobbade minst lika bra ute som inne. Däremot är det väderberoende, eleverna har svårare att koncentrera sig i det kalla vädret än när det var soligt och fint. En Ute-pärm med olika övningar hade varit bra för att snabbt kunna planera ett utepass vid fint väder.

Att låta elverna vara med och planera undervisningen.

Jag har, då jag arbetade på min förra arbetsplats, arbetat mycket med att göra eleverna delaktiga vi planeringen av skolarbetet.
Under min tid på Gunnesboskolan har min fokus legat mer på att låta eleverna var med vid utvärderingen men jag har nu återigen försökt få fokus även på planeringen.

Det jag har gjort nu är egentligen inget som behöver ta någon extra tid och det medför inget merarbete utan det underlättar mitt arbete.
När jag börjar göra en planering tar jag ut syftet, det centrala innehållet samt kunskapskraven för arbetsområdet.
Detta går jag sedan igenom med elverna och vi diskuterar och tittar på vad dessa konkret kan betyda.
Jag tycker det är bra att ha med kunskapskraven då eleverna, när de sedan planerar, måste koppla aktiviteterna till hur de kan utvärderas.
Jag låter eleverna sitta i grupper och komma på idéer och jag poängterar att det är viktigt att allas idéer skrivs ner, även om alla inte håller med.
Ett tips är att även låta eleverna komma med förslag på vad området ska heta. Det brukar bli en populär uppgift och de, vars förlag "vinner", blir ofta väldigt stolta.
Utifrån elevernas förslag, tillsammans med mina egna tankar, gör jag sedan själva planeringen.
Vid det arbetet  har jag ofta stor hjälp av elevernas planeringar då de många gånger är mer kreativa än vad jag själv är. Alltså är detta väl investerad tid!
Det jag också märkt är att när jag sedan går igenom själva planering med eleverna så är de mer delaktiga och engagerade än om de inte varit med.

Nedan ser ni hur planeringen till mitt senaste arbetsområde såg ut:

Planering ”Människokroppen”

Syfte

Kopplingar till läroplan

•   Bi 
  Syfte använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa

•   Bi 
  Syfte genomföra systematiska undersökningar i biologi, och

•   Bi 
  Syfte använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen

•   Fy 
  Syfte genomföra systematiska undersökningar i fysik

•   Fy 
  Syfte använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningens innehåll. Vad?

Kopplingar till läroplan

•   Bi  4-6 
  Kropp och hälsa Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

•   Bi  4-6 
  Kropp och hälsa Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

•   Bi  4-6 
  Biologin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

•   Bi  4-6 
  Biologins metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

•   Bi  4-6 
  Biologins metoder och arbetssätt Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

•   Bi  4-6 
  Biologins metoder och arbetssätt Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

•   Fy  4-6 
  Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.

•   Fy  4-6 
  Fysiken och vardagslivet Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

•   Fy  4-6 
  Fysiken och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

•   Fy  4-6 
  Fysikens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

•   Fy  4-6 
  Fysikens metoder och arbetssätt Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

•   Fy  4-6 
  Fysikens metoder och arbetssätt Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Kunskapskrav

Kopplingar till läroplan

•     Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. 

•    Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

•    
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

•     Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 

•     Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. 

•    I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

•    Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

•    Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

•     I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

•     Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. 

•     Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

•    
 Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. 

•    
 I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.

Undervisningens innehåll. Hur?

Här skriver elverna sina idéer på innehåll.

Auskultation 2 hos Lisa

Lisa och jag har fortsatt vårt arbete med att förbättra elevernas förmåga att skriva planeringar av laborationer. Från förra gången har vi satt ihop en checklista som eleverna använde denna gång. Frågan är om vi tycker det blir bättre och om eleverna upplever det som en hjälp och därför anser att det är bättre.

Även denna gången besökte jag åk 9. Den här gången skulle de planera en laboration fast då med hjälp av checklistan de fått.

Den skillnad jag kunde se nu jämfört med förra gången var att eleverna kom ingång och arbetade fortare nu. Framförallt var det stor skillnad på de svaga eleverna som nu kom igång direkt. Detta kan ju även berott på att de förstod uppgiften bättre nu när de haft en liknande lektion tidigare men jag hoppas och tror att även checklistan hjälpte dem.

Vid första tillfället hade många av de högpresterande eleverna fokus på att "lösa" laborationen vilket gjorde att de egentligen planerade en annan laboration än det som var tänkt. Det gjorde de inte denna gånge utan de hade mer rätt fokus. Även här tror jag att checklistan hjälpe dem med.

Jag kunde även se att flickorna, i större utsträckning, använde sig av listan än vad pojkarna gjorde.

Elverna sa själva att de tyckte det var en bra hjälp att ha listan och de undrade även om de kunde få ha den på det nationella provet. Det borde ju innebära att de faktiskt använde den och tyckte att den var bra.

Det vi pratat om efter är, precis som Lisa skriver, att vår checklista blev för allmän för att vi ville ha en som kunde användas till alla sorters laborationer. Effekten blir kanske bättre om man skriver en mer specifik lista för den laboration som ska utföras och att öva det stegvis i olika sorters laborationer så att de tillsist kan använda sig av en generell checklista.

Att kunna planera en laboration är ett kunskapskrav som tydligt finns med i Lgr 11 både i åk 6 och åk 9. Det gör att vi tycker det är viktigt att vi fortsätter utveckla våra arbetssätt kring detta även om vår "auskultationsrunda" egentligen är slut.

Så här såg vår checklista ut:

Arbetsgång vid planering av laboration
När du gör en planering är det viktigt att du tänker på att någon annan ska kunna utföra laborationen utan att du är där.

Alla stegen ska finnas med på planeringen:

1. Formulera en fråga/skriv ner uppgiften   

 Hjälpfrågor:Vad vill du undersöka?Vad vill du bevisa? 

                    

2. Skriv ett genomförande/utförande 

Tips:Tänk dig att du skriver ett recept.Om laborationen går ut på att jämföra olika saker, tänk på att ha ett prov/test som du kan jämföra med. Testa sedan en sak i taget. T ex ska du testa hur din puls påverkas vid olika aktiviteter så är det viktig att du först tar din vilopuls som du sedan jämför de andra resultaten med. 

Följande punkter ska vara med:

o   Alla kemikalier.
o   Allt material som man behöver använda.
o   Mängder, storlek, avstånd, tid är angett.
o   Stegvis arbetsordning, gärna i punktform. Denna ska vara mycket detaljerad, tex ska du ange om och när man ska röra om, om man ska väga upp på våg mm.

  3. Säkerhet Vad behöver man tänka på angående säkerheten? Vilken skyddsutrustning ska man använda?

Auskultation hos Lisa. Tillfälle 1

Jag var hos Lisa när hon hade lektion med åk 9 i NO.
Klassen skulle arbeta med att göra en planering till en laboration, vilket är ett av kunskapskraven i ke, fy och bi.
Lisa förklarade för klassen vad laborationen skulle gå ut på och hon hade också med sig det material och de ämnen som man kunde använda sig av. Hon repeterade vissa delar som behövdes för att förstå hur man kunde göra, t ex hur ett batteri fungerar.
Hon gav ingen ingående förklaring på hur själva planeringen skulle vara uppbyggd utan eleverna fick tänka ut det i stort sätt själva.
Uppgiften till klassen var att de först skulle sitta en och en och försöka göra planeringen. Efter någon minut fick det titta på planeringarna två och två, för att till sist sitta i grupper och titta på det.

Eftersom eleverna inte fick så mycket styrning kring hur planeringen skulle se ut gick det, för många elever, mycket tid i början bara för att ta redan på vad och hur de skulle göra. Laborationen de skulle göra planeringen till var även ganska svår rent kunskapsmässigt vilket gjorde många osäkra och de visste helt enkelt inte hur man kunde göra en planering till just den frågeställningen.
De elever som förstod vad laborationen gick ut på och som förstod vad resultatet skulle bli ville gärna visa detta redan i sin planering. Det gjorde att om man skulle följa deras planering blev det egentligen en annan laboration.

Då lektionen endast var 40 min hann de under denna lektion inte ha någon efterföljande, gemensam, diskussion.



Disskussion
Fördelen med att arbeta på detta sättet var att alla elever verkligen jobbade med själva uppgiften. Eftersom man skulle visa och diskutera i grupp måste alla bidra.
Då uppgiftens huvudsyfte var att träna på att göra planeringar är det kanske bättre att man gör  planeringar till mycket enkla laborationer där, i princip alla, redan innan kan förstå vad resultatet ska bli. Det är även viktigt att eleverna förstår vad en planering går ut på, t ex att det inte är ett problem som ska lösas. Självklart ska man även göra planeringar till svårare laborationer men kanske ska de göras i grupp så att alla får hjälp att förstå frågeställningen.
Jag funderade även en del kring tydlighet från oss lärare. Hur uppfattas det vi säger? Hur tydliga anser elverna att vi är. Hur kan man på ett enkelt sätt se om alla elever förstått uppgiften innan de börjar arbeta?
Tankar att ta med till nästa gång:
Kan eleverna arbeta utifrån en checklista?
Som kamratrespons kan eleverna få testa varandras planeringar för att se om de fungerar. Det gör att eleven verkligen ser om planeringen fungera eller ej. Det blir ju också väldigt enkelt att ge respons om vad som måste förbättras.

Utvärdering av auskultation 2.

Vid det andra tillfället hade Jonny "delat upp" lektionen i mindre delar. Eleverna skulle arbeta med att svar på frågor enskilt. Istället för att låte dem jobba på under hela lektionen så gjorde de några frågor i taget och gick sedan igenom dem.
Det märktes en skillnad i fokus hos eleverna. De jobbade mycket målmedvetet med uppgifterna.

Det vi kom fram till efter vårt andra tillfälle är att detta är en klass som man kan, mha olika strategier,   få att arbeta mer fokuserat.
Vi tänkte även vidare och insåg att detta är en klass med mycket driv och ibland kan det vara synd att "dämpa" dem. Vi vissa tillfällen kan det vara en otrolig tillgång med en klass som tänker fritt och kommer med helt andra frågor, idéer och diskussioner än de man tänkt sig från början.

Så sammanfattningsvis kan man säga:
Det går att arbeta annorlunda i klassen vi tillfällen då man tycker det behövs men kanske behövs det inte lika ofta som vi först trodde.