Auskultation hos Lisa. Tillfälle 1

Jag var hos Lisa när hon hade lektion med åk 9 i NO.
Klassen skulle arbeta med att göra en planering till en laboration, vilket är ett av kunskapskraven i ke, fy och bi.
Lisa förklarade för klassen vad laborationen skulle gå ut på och hon hade också med sig det material och de ämnen som man kunde använda sig av. Hon repeterade vissa delar som behövdes för att förstå hur man kunde göra, t ex hur ett batteri fungerar.
Hon gav ingen ingående förklaring på hur själva planeringen skulle vara uppbyggd utan eleverna fick tänka ut det i stort sätt själva.
Uppgiften till klassen var att de först skulle sitta en och en och försöka göra planeringen. Efter någon minut fick det titta på planeringarna två och två, för att till sist sitta i grupper och titta på det.

Eftersom eleverna inte fick så mycket styrning kring hur planeringen skulle se ut gick det, för många elever, mycket tid i början bara för att ta redan på vad och hur de skulle göra. Laborationen de skulle göra planeringen till var även ganska svår rent kunskapsmässigt vilket gjorde många osäkra och de visste helt enkelt inte hur man kunde göra en planering till just den frågeställningen.
De elever som förstod vad laborationen gick ut på och som förstod vad resultatet skulle bli ville gärna visa detta redan i sin planering. Det gjorde att om man skulle följa deras planering blev det egentligen en annan laboration.

Då lektionen endast var 40 min hann de under denna lektion inte ha någon efterföljande, gemensam, diskussion.



Disskussion
Fördelen med att arbeta på detta sättet var att alla elever verkligen jobbade med själva uppgiften. Eftersom man skulle visa och diskutera i grupp måste alla bidra.
Då uppgiftens huvudsyfte var att träna på att göra planeringar är det kanske bättre att man gör  planeringar till mycket enkla laborationer där, i princip alla, redan innan kan förstå vad resultatet ska bli. Det är även viktigt att eleverna förstår vad en planering går ut på, t ex att det inte är ett problem som ska lösas. Självklart ska man även göra planeringar till svårare laborationer men kanske ska de göras i grupp så att alla får hjälp att förstå frågeställningen.
Jag funderade även en del kring tydlighet från oss lärare. Hur uppfattas det vi säger? Hur tydliga anser elverna att vi är. Hur kan man på ett enkelt sätt se om alla elever förstått uppgiften innan de börjar arbeta?
Tankar att ta med till nästa gång:
Kan eleverna arbeta utifrån en checklista?
Som kamratrespons kan eleverna få testa varandras planeringar för att se om de fungerar. Det gör att eleven verkligen ser om planeringen fungera eller ej. Det blir ju också väldigt enkelt att ge respons om vad som måste förbättras.