Reflektion "Spår av BFL" v 9 -17

Det finns absolut spår av BFL i vår undervisning. Vi frågade oss om det skulle gå att genomföra en lektion UTAN att använda sig av några av strategierna?mFörmodligen inte, möjligtvis om man visar en film.

Vi upplever att det finns en hög grad av spår i verksamheten. Många är ju just sådant man använt sig av i undervisning i alla tider.

Det mål vi upplever som vanligast är strategi 1. Ofta förklara vi för eleverna vad de ska göra och varför. Detta blir en självklarhet då eleverna ju inte kan arbeta planlöst utan att veta vart de ska.

”Att aktivera eleverna som lärresurs” blir mycket tydligt i de praktiska ämnena. Om eleverna ska kunna komma framåt krävs att de frågar varandra annars tar det för lång tid.

”Att aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess” är det flera som anser är den strategi som märks minst.  samtidigt är det den strategi vi tycker är viktigast eftersom det är något som eleverna har nytta av hela sitt liv  både vid studier och arbete men även på sin fritid.

Det känns både lite förvånade och tråkigt att det är just denna strategi vi ser minst då det ju varit Gunnesboskolans signum. Varför har det försvunnit? Hur kan vi lyfta fram det igen?

Tidigare var känns det som många lärare på skolan arbetade ”åt samma håll”. Det satt ”tänkande hattar” i alla klassrum, portfoliometoden var väl synlig och man pratade om Blooms taxonomier. Kanske vore det bra om de som arbetat här länge tog upp detta igen och berättade för alla hur man arbetar med det..

Vi anser också att om man arbetar med strategi 1-4 tränas eleven på att bli ägare av sin egna lärprocess. Eleven får koll på kunskapskrav och mål, förstår vad som är ”lärande”, lär sig använda feedback och även att ge feedback, men det skulle kunna ske mer systematiskt.

"Mittutvärdering"

I vårt arbetslag hade vi svårt att hitta ett gemensamt tema att jobba kring.
Vi har fått lägga mycket tid, på våra konferenser, på struktur och annat praktiskt arbete.
Det vi till slut kunde enas kring, och som också kändes angeläget, var arbetet med begrepp.
Alla ämnen har kunskapskrav som handlar om att eleven ska kunna använda ämnesspecifika ord.
Detta har vi tagit fasta på och gjort upp planer inom vårt egna ämne hur vi ska jobba med det.
Vi har även haft med eleverna i planeringen och bett dem komma med förslag på hur de, i de olika ämnen, kan lära sig olika begrepp och hur de sedan kan visa att de kan dem.

I mina ämnen har jag valt att låta eleverna göra en "fördiagnos" och sedan ska de få göra den i slutet för att få ett bevis på att de lärt sig.
Under kursens gång kommer jag även använda mig av exit-ticket, "stoppljus", samt kahoot.

/Jenny

Bflprojekt vt -16

”Att aktivera eleven som ägare av sin eget lärande”

Bakgrund: Vi har vid flera tillfällen pratat med klasserna om vikten av att sköta sin hälsa. Detta har Ylva gjort på idrotten och då kopplat det till det centrala innehållet, Jenny har gjort det dels på NO:n, när vi läst om kroppen, och dels på L@L. Och då kopplat det till det till de övergripande målen vi har i skolan.

Målet för oss båda har varit att vi vill att eleverna ska förstå värdet av en god hälsa och då även se kopplingen mellan god hälsa och prestation. Detta hoppas vi i längden leder till att eleven tar mer ansvar för sitt lärande.

I detta projekt ville vi ta det ett steg längre och själva idén kom faktiskt från eleverna själva vilket ju gör det extra roligt att genomföra.

Här kombinerar vi på ett tydligt sätt elevens medbestämmande med målet att få eleven att äga sitt lärande.

Genomförande: Vi delade in eleverna i åk 6 i 3 grupper som fick olika förutsättningar inför en skoladag.

Grupp 1: Sova länge och äta en ordentlig frukost.

Grupp 2: Sova länge men hoppa över frukost.

Grupp 3: Äta en ordentlig frukost men sova lite. De fick inte lägga sig innan kl 00 och de skulle helst vara uppe till kl 2.

När de sedan kom till skolan hade de först idrott där de spelade ”memorybasket”. Ett spel som kräver både fysik och psykisk aktivitet. Det krävs även att man samarbetar bra.

Efter idrotten gick eleverna till klassrummet där de fick genomföra en mattediagnos som handlade om begrepp (ekvationer) som vi gått igenom dagen innan.  De fick även skriva hur det kändes både på idrotten och matten.

Dagen efter hade vi en utvärdering tillsammans med eleverna. Först tittade på en film om sömnens betydelse och sedan diskuterade eleverna sina upplevelser i grupp och sedan i helklass.

Utvärdering:

Vid utvärderingen med eleverna kom följande fram:

Grupp 1:

Någon elev hade haft svårt att somna eftersom hen lagt sig tidigare än vanligt.

Annars konstaterade de att det hade varit bra att läsa bok innan man skulle somna (istället för mobil eller iPad). Ett par elever upplevde sig piggare och att de hade lättare att koncentrera sig och det berodde främst på att de ätit frukost vilket de annars inte gjorde.

Grupp 2:

I denna grupp var det några som inte märkte någon skillnad. De som märkte skillnad sa t ex att de mådde illa, hade ont i magen, svårt att koncentrera sig och hade sämre minne.

Grupp 3:

Här konstaterade de att det gick ganska ok på förmiddagen även om de var jättetrötta. De märkte att de hade svårare att fokusera lägre stunder (mer hjärnsläpp, som någon uttryckte det) och de kände sig trötta på idrotten. På eftermiddagen kände de flesta sig väldigt trötta och några hade ont i huvudet. Eftersom Jenny hade lektion med ena klassen även på eftermiddagen märkte hon även av detta. Eleverna som inte sovit var märkbart trötta och irriterade på sina klasskamrater, eller VÄLDIGT fnittiga…

De kände sig även väldigt trötta dagen efter.

Eleverna fick även frågan om de lärt sig något av försöket och glädjande nog var det flera som sa att de skulle försöka äta en bättre frukost och sova mer.

Till sist kan vi väl säga att vi kanske inte nådde alla men om vi, genom detta experiment, kan få några att äta en bättre frukost och lägga sig tidigare så är vi väldigt nöjda.

Dessutom tror vi att alla ändå lärt sig vikten av kost och sömn och förhoppningsvis kommer de därigenom ta klokare beslut kring detta i framtiden.

/Jenny och Ylva

Lesson studies 1 och 2

Jenny genomförde två utematematiklektioner hos 6a och 6b.

Lisa observerade.

Vi gjorde följande lektionsplanering tillsammans:

Mål:

Få förståelse för areabegreppet och kunna uppskatta areor.

Syfte:

Elev: På ett praktiskt sätt få en bild av begreppet ”areaenhet” och att kunna uppskatta vilken enhet som är rimlig till en viss area.

Lärare: Ändras elevernas motivation om man håller lektionen utomhus?

Är det lättare/svårare att få eleverna att arbeta fokuserat?

Lär de sig måttenheterna lika bra eller bättre?

Uppgift:

Eleverna arbetar i grupper om 3 där nivån är blandad.

1       Rita upp cm2, dm2 och m2.

2      Hämta saker som motsvarar enheterna. Fota!

3      Hur stor area har:

Din hand?

Din nagel?

Hela du?

En tändsticksask?

En pärm?

 Bfl Exitticket: Meningar och sätta in rätt enhet.

Centralt innehåll: Jämföra, uppskatta och mäta area med vanliga måttenheter.

Kunskapskrav: Ha kunskaper om begrepp och använda dem i bekanta sammanhang.

Reflektioner efter första lektionen

Vädret var soligt och fint, dock lite blåsigt. Papperna blåste iväg så ett inköp av skrivunderlägg skulle vara bra för utomhuslektioner.

Uppgifterna var tydliga och de förstod direkt vad de skulle göra. När de fick reda på sina grupper började de direkt prata med varandra om uppgiften.

Förändring: Ange grupperna sist när alla instruktioner har getts.

Gruppen samlas naturligt i en cirkel utan att vi behöver säga något. Elevgrupperna sprider naturligt på sig och har möjlighet till det när vi är ute. Det blir en lugn stämning. Några av uppgifterna handlade om att gå iväg och fotografera och hitta saker med en viss area. Vissa elever gick väldigt långt iväg och tog lång tid på sig. Det gjorde att de andra sedan fick stå och vänta. Det som ändå var bra var att de grupper som fick stå och vänta lite startade en spontan diskussion kring vad de fotograferat och hur stora saker är.

Förändring: Tidsbegränsa t ex 15 min och områdesbegränsa så att de inte går för långt bort.

Vi märkte att de tänkte att en kvadratmeter alltid är en kvadrat. Förändring: Lägg till uppgift att rita en kvadratmeter som inte är en kvadrat.

Exitticket där skulle de skriva in rätt enhet i en mening.

En del elever blir alltid lite stressade av en ”test-situation” och låser sig.

Det blev också lite förvirring över frågan om fotbollsmålets storlek. De mål som stod på grusplanen är betydligt mindre än de som används vid 11-manna.

Förändring: Vi la till vilken typ av fotbollsmål det var och bytte en av meningarna till area på mobiltelefon som de hade med sig för att de lättare skulle kunna relatera.

Eleverna behöver inte skiva namn.

Resultatet på Exitticket var både och, några av de svaga eleverna klarade det bättre än förväntat men också några av starka som klarade det sämre. 

Reflektioner efter andra lektionen

Vädret var betydligt kallare och blåsigare. Eleverna hade för lite kläder att sätta på sig. Detta blir bättre om de är vana vid att vara ute. Denna klassen ställde sig inte automatiskt i cirkel utan de hade varit hjälpta av att ha en repcirkel att stå vid. Fungerade bra att de fick grupperna sist och kunde då direkt sätta igång att jobba. Vi hann med mer och fick bättre tempo i lektionen när vi tidsbegränsade och bestämde område. Det blev en bra uppgift att rita en kvadratmeter i annan form än kvadrat. De fick tänka mycket tillsammans. Exitticket blev bättre för de kunde relatera till alla meningarna. 

Vi tror att det underlättar att vara ute med klasser som låter mycket och behöver mycket plats. Det blev lugnare och tystare, och om det är någon som hoppar runt och låter lite så stör det inte de andra. Alla jobbade minst lika bra ute som inne. Däremot är det väderberoende, eleverna har svårare att koncentrera sig i det kalla vädret än när det var soligt och fint. En Ute-pärm med olika övningar hade varit bra för att snabbt kunna planera ett utepass vid fint väder.

Att låta elverna vara med och planera undervisningen.

Jag har, då jag arbetade på min förra arbetsplats, arbetat mycket med att göra eleverna delaktiga vi planeringen av skolarbetet.
Under min tid på Gunnesboskolan har min fokus legat mer på att låta eleverna var med vid utvärderingen men jag har nu återigen försökt få fokus även på planeringen.

Det jag har gjort nu är egentligen inget som behöver ta någon extra tid och det medför inget merarbete utan det underlättar mitt arbete.
När jag börjar göra en planering tar jag ut syftet, det centrala innehållet samt kunskapskraven för arbetsområdet.
Detta går jag sedan igenom med elverna och vi diskuterar och tittar på vad dessa konkret kan betyda.
Jag tycker det är bra att ha med kunskapskraven då eleverna, när de sedan planerar, måste koppla aktiviteterna till hur de kan utvärderas.
Jag låter eleverna sitta i grupper och komma på idéer och jag poängterar att det är viktigt att allas idéer skrivs ner, även om alla inte håller med.
Ett tips är att även låta eleverna komma med förslag på vad området ska heta. Det brukar bli en populär uppgift och de, vars förlag "vinner", blir ofta väldigt stolta.
Utifrån elevernas förslag, tillsammans med mina egna tankar, gör jag sedan själva planeringen.
Vid det arbetet  har jag ofta stor hjälp av elevernas planeringar då de många gånger är mer kreativa än vad jag själv är. Alltså är detta väl investerad tid!
Det jag också märkt är att när jag sedan går igenom själva planering med eleverna så är de mer delaktiga och engagerade än om de inte varit med.

Nedan ser ni hur planeringen till mitt senaste arbetsområde såg ut:

Planering ”Människokroppen”

Syfte

Kopplingar till läroplan

•   Bi 
  Syfte använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa

•   Bi 
  Syfte genomföra systematiska undersökningar i biologi, och

•   Bi 
  Syfte använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen

•   Fy 
  Syfte genomföra systematiska undersökningar i fysik

•   Fy 
  Syfte använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningens innehåll. Vad?

Kopplingar till läroplan

•   Bi  4-6 
  Kropp och hälsa Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

•   Bi  4-6 
  Kropp och hälsa Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

•   Bi  4-6 
  Biologin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

•   Bi  4-6 
  Biologins metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

•   Bi  4-6 
  Biologins metoder och arbetssätt Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

•   Bi  4-6 
  Biologins metoder och arbetssätt Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

•   Fy  4-6 
  Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.

•   Fy  4-6 
  Fysiken och vardagslivet Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

•   Fy  4-6 
  Fysiken och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

•   Fy  4-6 
  Fysikens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

•   Fy  4-6 
  Fysikens metoder och arbetssätt Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

•   Fy  4-6 
  Fysikens metoder och arbetssätt Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Kunskapskrav

Kopplingar till läroplan

•     Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. 

•    Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

•    
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

•     Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 

•     Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. 

•    I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

•    Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

•    Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

•     I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

•     Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. 

•     Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

•    
 Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. 

•    
 I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.

Undervisningens innehåll. Hur?

Här skriver elverna sina idéer på innehåll.