Auskultation hos Lisa. Tillfälle 1

Jag var hos Lisa när hon hade lektion med åk 9 i NO.
Klassen skulle arbeta med att göra en planering till en laboration, vilket är ett av kunskapskraven i ke, fy och bi.
Lisa förklarade för klassen vad laborationen skulle gå ut på och hon hade också med sig det material och de ämnen som man kunde använda sig av. Hon repeterade vissa delar som behövdes för att förstå hur man kunde göra, t ex hur ett batteri fungerar.
Hon gav ingen ingående förklaring på hur själva planeringen skulle vara uppbyggd utan eleverna fick tänka ut det i stort sätt själva.
Uppgiften till klassen var att de först skulle sitta en och en och försöka göra planeringen. Efter någon minut fick det titta på planeringarna två och två, för att till sist sitta i grupper och titta på det.

Eftersom eleverna inte fick så mycket styrning kring hur planeringen skulle se ut gick det, för många elever, mycket tid i början bara för att ta redan på vad och hur de skulle göra. Laborationen de skulle göra planeringen till var även ganska svår rent kunskapsmässigt vilket gjorde många osäkra och de visste helt enkelt inte hur man kunde göra en planering till just den frågeställningen.
De elever som förstod vad laborationen gick ut på och som förstod vad resultatet skulle bli ville gärna visa detta redan i sin planering. Det gjorde att om man skulle följa deras planering blev det egentligen en annan laboration.

Då lektionen endast var 40 min hann de under denna lektion inte ha någon efterföljande, gemensam, diskussion.



Disskussion
Fördelen med att arbeta på detta sättet var att alla elever verkligen jobbade med själva uppgiften. Eftersom man skulle visa och diskutera i grupp måste alla bidra.
Då uppgiftens huvudsyfte var att träna på att göra planeringar är det kanske bättre att man gör  planeringar till mycket enkla laborationer där, i princip alla, redan innan kan förstå vad resultatet ska bli. Det är även viktigt att eleverna förstår vad en planering går ut på, t ex att det inte är ett problem som ska lösas. Självklart ska man även göra planeringar till svårare laborationer men kanske ska de göras i grupp så att alla får hjälp att förstå frågeställningen.
Jag funderade även en del kring tydlighet från oss lärare. Hur uppfattas det vi säger? Hur tydliga anser elverna att vi är. Hur kan man på ett enkelt sätt se om alla elever förstått uppgiften innan de börjar arbeta?
Tankar att ta med till nästa gång:
Kan eleverna arbeta utifrån en checklista?
Som kamratrespons kan eleverna få testa varandras planeringar för att se om de fungerar. Det gör att eleven verkligen ser om planeringen fungera eller ej. Det blir ju också väldigt enkelt att ge respons om vad som måste förbättras.

Utvärdering av auskultation 2.

Vid det andra tillfället hade Jonny "delat upp" lektionen i mindre delar. Eleverna skulle arbeta med att svar på frågor enskilt. Istället för att låte dem jobba på under hela lektionen så gjorde de några frågor i taget och gick sedan igenom dem.
Det märktes en skillnad i fokus hos eleverna. De jobbade mycket målmedvetet med uppgifterna.

Det vi kom fram till efter vårt andra tillfälle är att detta är en klass som man kan, mha olika strategier,   få att arbeta mer fokuserat.
Vi tänkte även vidare och insåg att detta är en klass med mycket driv och ibland kan det vara synd att "dämpa" dem. Vi vissa tillfällen kan det vara en otrolig tillgång med en klass som tänker fritt och kommer med helt andra frågor, idéer och diskussioner än de man tänkt sig från början.

Så sammanfattningsvis kan man säga:
Det går att arbeta annorlunda i klassen vi tillfällen då man tycker det behövs men kanske behövs det inte lika ofta som vi först trodde.

Auskultation

Inför
Fredagen den 10/10 kommer Jonny att titta på min NO-lektion.
Jag kommer då att hålla en lektion där jag medvetet har en ganska dålig struktur,
t ex berättar jag inte vad lektionen kommer innehålla eller vad målet med lektionen är.
Jag kommer endast att hjälpa och ge ordet till elever som räcker upp handen.


Anledning
Då vi båda undervisar klassen har vi en del gemensamma upplevelser om hur det är att undervisa klassen. Vi upplever att den är intresserad av de ämnen vi arbetar med och de vill  diskutera och är alltid väldigt engagerade. Problemet vi upplever är att det oftast fungerar bra när jag eller Jonny "håller" i lektionen och ha t ex genomgång. När eleverna ska arbeta mer självständigt blir det tyvärr ganska rörigt och fokus försvinner till viss del eftersom många får svårt att jobba då ljudnivån blir hög.

Tanken är att jämföra hur klassens upplevs dels när jag håller en ganska ostrukturerad lektion, dels när jag håller  en lektion med tydligare struktur, både vad gäller min egen planering och hur jag förmedlar detta till eleverna.
Vi ska även försöka hitta olika lösningar för att få ett bättre arbetsklimat.

Efter våra lektioner kunde vi konstaterar att mycket tid går till att få klassen att lyssna och ha en lagom hög ljudnivå när de arbetar självständigt.
Vi kunde även se att pojkarna i klassen begär ordet betydligt mer än flickorna som man istället måste ge ordet.

Nästa tillfälle ska vi försöka vi testa följande srtategi:
Jonny: Ge eleverna kortare tid att arbeta självständigt och följ sedan upp. Alltså dela in lektionen i kortare arbetspass.
Jenny: Ge elevrna "exittickets" och informera eleverna i början av lektionen om detta.

En fråga som väckts är ang det som gäller en lärares "hemligheter". Kan dessa vara könsbundna?